It's Not You

Dagems läsning bestod av en flickbok. Lena i Norge. Typ skandinavisk Kitty som åker skidor. Översatt från danskan och utgiven av Åbo tryckeri AB. Lykke heter hon på orginalspråk. Ett riktigt EUsamarbete. Menlite morgontidning blev det också till kaffet.

Idag när jag bläddrade i DNs huvudblad fick jag en smärre chock. Mittuppslaget visade en apmänniska. En förhistorisk figur. Jag blev förfärad. Hatar såna bilder med håriga ansikten och insjukna ögon. Mår alltid dåligt när det förekommer i illustrerad vetenskap och nu bland nyheterna. Jag skrek rakt ut och slängde tidningen ifrån mig.

Vetenskap! Pyttsan. Neandertalarna. Hade de SvD eller DN hemma? Om detta tvivlar de lärde. Kultur mot grottigheten. Flinta mot fläta. Pälsmössa mot skägg.

Det fanns en tid när DN på stan var helt rätt. Varje fredag kunde sthlmaren bläddra mellan poängsäkra notiser om ditt och datt. Men tidningen har inte bara bytt dag utan har tappat nåt så ofantligt att det är minst lika skrämmande som de håriga ansiktet.

Men ibland är DN helt rätt ute, går inte förklara hur men varje artikel blir en njutning att läsa. Allt från Rocky, till ledaren, till någon skön grafik på sportsidan. Men det sker allt mer sällan och pastan är alltjämnt patetisk.


Just idag läste jag något som jag själv funderat på länge. Hur Lykke Li´s knut är den kvinnliga motsvarigheten till bratsens framgångsfrisyr. Mediakvinnans Vasastans-boll som tornat likt stadsbiblioteket på richeluder och skolflicke huvuden har nu gått och blivit riksintresse.

Lykke Li sjunger småhärligt men det var först när hon satte upp håret som hon blev Megaintressant. I sina svarta kläder från PUB sätter hon sig på scenen med den där lite duktiga frisyren och småpratar mellan låtarna. Där säger hon att hon saknar trosor(Detta är helt sant!). Ja då blir det fenomenalt med genomslag. Luger ringer, per sing ding larsen ringer, schulman och virtanen tävlar om att lista. Innan var tjejen som vilken tös som helst i en H&M trenchcoat sydd i billigt tyg. Nu Idol.

Jag hånar verkligen inte Lykke för hon sjunger vackert som en småfågel. Lite svenskt sådär. Och jag hånar inte folk som tycker deras hår är snyggt, jag har ju själv kört med Jokerns lila kolör. Vad jag gör är att krydda något jag läst i DN och vill härmed förkunna att det är pinsamt att det krävs att ha ett intressant yttre och ett för stort svart plagg för att tyckarna ska tycka till. Svårt som Patrik Ekwall skulle sagt. Södra Teatern-kärringkultur säger er friendlyhood blogger.

Gammal text som säger allt. Inleds med; Stockholm är litet. Några få tyckanden föder hajpen över en natt. Och dödar den lika snabbt.

Vill också föra fram en önskan att Lykke Li ska sjunga över en remake på Grottbjörnens folk-soundtracket. Laddade ned den på piratebay och den äger. Vi pratar etno-elektronika. Med en äkta tribaltrummande Kleerup som göra oah oah ljud i bakgrunden kan vi möta våren. Något duktig med pennan får rita ett skivomslag. Det kommer sälja, jag lovar.



PS! Poppius du sa till mig på fyllan en gång att du läst min blogg, så förklara. Känner att jag tappar fattningen mer och mer. Är det inte dags för någon tidning att anställa mig nu.
Och förresten vem fan är Adam Tensta?