onsdag 24 oktober 2007

End

I söndags kväll visades sista Sopranos. Last Supper ep86.

Den stora frågan är huruvida Tony blev skjuten eller inte? På nått sätt är det skamligt att serien ska sluta med att han dör på en sylta. Vi fick aldrig veta. Skärmen blev bara svart. Kanske åt han upp sin middag och åkte hem och det var som vanligt eller så var det som i gudfadern 1 och snubben som kom från toaletten sköt honom så ansiktet föll ner i pastan.

Vi försöker hela tiden finna svaren på vad som hände i just de sista ögonblicken. Varenda rad i sista programmet känns som en förklaring och hänvisning. Det blir detektivbyrå av det hela. Varför ska vi bara ta att en så genial serie som gett oss så mycket och blivit en del av våra liv ska sluta med en familjemiddag och sen inget mer? Antagligen räddade serieskaparen oss från en hel del tankar genom att låta Tony leva det sista vi såg honom. Vi behövde aldrig se honom dö. Även om det finns där i huvudet hela tiden.


De vanliga reaktionerna vid förlust är melankoli och ilska, väldigt mycket ilska. Det är svårt att säga men Livet går vidare. Kom ihåg de goda stunderna som serien själv sa. Jag vill själv nästan slita itu de människor som råder mig de orden men det är sant. Det finns ingen annat sätt att se på det hela.

Bara dottern som saknas.

lördag 20 oktober 2007

Why Can't I Be You?

Från Caliroots sköna fest i torsdags. Det var ganska kul med tjejer i spandex och sneakers. Både bjudöl och thaimat(!). Jag föreställer Hawkeye. Eller Håkan som en tjej sa. Gillar hans mörka smygar dräkt med inslag av lila. Hade Dinosaur JR Nike SB skorna som har lila skosnören. Tyvärr blev jag inte nominerad till omröstningen fast det bara var typ tre killar utklädda. En av dem var en gris med en spindelmannen tshirt. Spider-Pig kallade han sig. Har han aldrig hört talas om Spider-Ham?

Först hade jag tänkte klä mig som Scarlet Spider med en röd nike runner som bas och en skön plastig spindelmannen mask från kinabutiken. Passar ju Scarlet med lite fake mask men masken försvann dock på kruthuset för ett tag sen. Den enda masken som fanns var av den glittertypen som bilden ovan. Det sjuka är att när jag sen gick på Boy George djspelning efter kom det fram flera tjejer och började prata bara för maskens skull. När jag tog upp det här med en vännina sa hon att de inte var så konstigt, tjejerna trodde jag langade knark.

fredag 19 oktober 2007

Doing the Unstuck

Jag har inte legat i dvala. Snarare tvärtom. Men vi försöker igen dårå. Gör´t som tjejerna på kvarnen säger.

När jag stod och väntade på bussen morgonen efter nobelpriset förkunnats kom två hemlighetsfulla män fram till mig och bad om att få ställa en fråga. - Hej vi är från DN och vill fråga vad du tycker om att Al Gore fått fredspriset.... Åh sjelfklart vilket ypperligt val. Då är ju Larry David indirekt vald också då han var medproducent till filmen (som jag inte sett). Killarna log men ville få ställa hela frågan som jag tidigare avbrutit men jag tacka för mig och gick på bussen.

Larry David är vår tids stora filosof och hans skapelse Seinfeld står sig som sitt sekels största verk (åtminstone första säsongerna). Under den religonsskepticisms som rådade under 1900talet ställde de fyra sekulariserad judar de stora frågorna. Fram till 9/11 var domedagen alltid rådande med de världskrig som fanns. Förut var det ett mer överläggande hot som Ryssen och det tog över guds roll. Därför blev det lilla blev något stort. Att det handlar om ingenting säger mer än man först kan tro. De enda gånger religon får någon roll är när Geroge säger att han vill konventera till ortodox för att han gillar hattarna.

Då det var manuset som gjorde serien och den andra skaparen Jerry visat vad han går för med sina böcker som mest handlar om skosnören står Larry klart som tänkaren. Nu vill jag klargöra att jag inte överkramar serien och jag hatar när folk man halvt-känner ska småprata om ett roligt avsnitt de såg på femman igår natt. Men jag gillar Larrys tänk och att George är min favoritkaraktär behöver jag väl inte ens nämna. För att visa på seriens storhet så valde Apple att visa en specialgjord version av sin reklam Think Diffrent efter sista avsnittet som också skrevs av Larry.



I säsong sex av Curb your Enthusiasm är det mesta som vanligt. Temat tycks vara den barmhäriga samariten då familjen David adopterar familjen Black som mist sitt hem efter Katarina. Varje avsnitt går sedan vidare på detta tema med generositet och förlåtande. Larry börjar dagen med något vardagligt mål för dagen som att gå till kemtvätten. På vägen hinner han förolämpa folk i sin närhet och resten av programmet handlar om hur han ska ställa allt till rätta. Ofta börjar bråken med att Larry känner sig oförrättad som när en kvinna i glasskön provsmakar för många sorter bara för att sen välja vanilj. Detta kallar Larry att bryta mot de samhället oskrivna lagar. Själv bryter han mot dessa vid flera tillfällen men omgivningens reaktioner är ofta förlåtande då han pressat ber om ursäkt på sitt egna vis.

Det är här det blir intressant och serien frågar varför människor gör som dom gör. Regler är till bara för reglernas skull. Något de ständigt påpekar utan att tänka efter. Folk kan samtidigt ta hur mycket skit som helst bara dom får ett erkännande. På detta sätt är Larry den enda som verkligen ger ursäkten någon tyngd då han står för sin handling som alltid har en förklaring. Sen tar det emot något enormt när han ursäktar och då är det än mer ärligt än att göra det för sakens skull. Den förra nobelprisvinnande spelteorin gick ju just ut på att man måste förstå varför den andre gör som han gör för att kunna agera själv.

tisdag 9 oktober 2007

Top

OBS inslag av Modebloggs dravel med posebilder.


Tänkte göra mig fin inför helgen så kollade in ett par schysta pjuck på Sko Uno. Man blir lång. Put your feet at the top. Vinterns revival om något. Buffalo kommer ihop med Canada Gose vara ett måste bland mode Lejonen inom kort. Lovar.

Fick sista numret av Modette i brevlådan. Magasinet har ju gått samma öde som Ebba von Sydow och skickats upp på Internet istället. Det är lite trist att Modette inte sålde. Nu har jag hört blandade åskiter om innheållet men kul att någon försökte. Allvar behövs om det så är Fokus eller Accent. Fast hade jag varit en fredlig Bonnier hade jag lätt gett ut en musiktidning och anställt ungarna från Lava för att skriva om vad fan de vill och sen bara låta annonserna flöda in. Livstil är intressantare än inköpsställen. Eller den tidningen kanske redan finns?

Efter Sko Uno och den oproffsiga personlanen följde jag med på tur runt Drottninggatans butiker. Utanför PUB stod en skylt med en pil in där det stod EMO CRAZY. Vi gick in och jag frågade kassörskan var emon fanns. Hon fattade ingenting och hänvisade mig till sin chef som rynkade på ögonbrynet och tittade snett på mina kamrater. Men går man på deras tidningsannonser torde deras utstyrsel vara av högsta mode och sista skrik.

Emil från Saturn return med vän.

För att återgå till Lava. Det är ju där Hanna Kirsch hade sin första modevisning. Det är där Kittyonthecatwalk sniffade tuschpennor. Där gjorde Spicey 340 stilbildande pins. Vill du ha deras plagg får du passa på i morgon onsdag mellan 17-19 för då har Lava klädbytarkväll. Ser ens kläder ut som skit är det bara att klippa och klistra i verkstaden. Alla får va med.
Här kommer snart en recension av larry david säsong 6 och buffy säsong 8.
Hinner inte skriva nu men nu vet jag att ni kommer komma tillbaka.
Jag har lite saker att göra idag. Ska bland annat förbi skouno med en snubbe som ser ut som en mangafigur.

måndag 8 oktober 2007

Like an Animal

”Vad fan håller ni på med?” Lars Ohly blev vansinnig på Djurgårdssupportrar som eldade bengaler på läktaren i går.

Usch nej nu har det här blivit en fotbollsblogg. Det var inte meningen från början. Fast jag lyckades få in en bild med en keps.
Något annat kul då, jo Kobra använder sig av Most Precious Love (Tiger Stripes Remix) i sin trailer. En Marie Levå relaterad låt. Ska ju dit på lördag. Skulle va kul att se Ohly springa runt där och rycka i över oxiderade klubbbesökare. Det sägs att folk inte vet vad vänsterpartiet står för längre. Nu vet vi. Civilare i varje hörn.

söndag 7 oktober 2007

Play for Today

OBS. Mycket namedropande av andra bloggar.

Veckorevyns Quetzala utnämnt Olof "pannan" Lundh till sexigaste mediakillen tänkte jag att det var läge att pröva sexigheten i SVTs nya satsning.

Fotbollskväll, kvällen då allt gick fel. Sveriges osexigaste tv-program. Smaka på namnet. Det smakar som en skål chips nere i umgängesrummet i ett radhus sittandes i en skabbig soffa framför tipsextra där alla i rummet har tubsockor och fötterna på bordet. Vad fick vi se? Ett aptrist minnesreportage om Ralf Edström som bara SVT kan skvätta ur från den redan sönderrunkade fotbollspersonligheten.

Att Glenn Strömberg skulle snacka timmar om Zlatan förstod vi redan på förhand. Samtidigt gillar jag den sortens tv-journalistik där Glenn bara drar runt i nån småstad i Italien och pratar lite om veckan som gått. Känns som en uppföljare till Världens modernaste land. Jämfört med åttans reportage som påminner om youtube i anförandet. Är det ett marknadsknep för att sälja Glenns olivoljor?

Annars är panelen skön och balanserad. Det var roligt när Moses refererade en spelare som Juggen och kameran vände mot Sladjan som ryckte till i blicken. Sen har de mer pengar och kunde intervjua Elfsborgdödaren Morientes. Men domen är inte nådig. Det här är en SVT produktion när det är som sämst. SVT brukade äga bevakning av Allsvenskan på den tiden Ola måla på skärmen. När det nu blir sammanfattning av Serie A smakar det mer Findus än Di Luca.

Enligt Sundevalls blogg klär sig tv-folket som skit men det är klassisk snobbism när han nämner Ola Wennström. För när SVTs goa gubbar träder fram får vi se skjortmönstren gud glömde. Fyrans framgång kanske beror på producenten och stureplansprofilen Pelle Porseryd?

PS kolla in Fotbollskanalens nye premiere league bloggare. Veckorevyns Quetzala kan börja lista.

För att än mer visa skillnaderna kolla deras val av av musik.
Fotbollskväll - 99 red luftballons.
Fotbollskanalen - random låt med The Smiths.
Inte för att jag skulle gilla The Smiths. Det gör jag inte men ändå det sätter tonen.

/Cool keps.

lördag 6 oktober 2007

I Dig You

Dizzy. Min gode Dizzy. Du har karribiskt ursprung och bor i FUGGING EASTEND. Jag är en svenne som har hälsat på i London som nån annan aupair. När du växte upp drog du dina lines så fort du fick chansen medan du råna . Själv har jag alltid sökt mig till skrivandet. Du rappar jävla snabbbt BOUNCE BOUNCE. Jag skriver blogg fett fort CAPS CAPS. Du är ball i din new era cap. Min klädsel består av svart hood och soon to be söndertrampade adidas skates. Ikväll spelade du på Vicefest. Jag var där med biljett. Alla hitsen och de var sjuk närvaro då du spela på lilla scenen. Jag höll mig rätt nära men när du körde introt till dreams och alla börja hoppa knuffa jag mig fram. Blev helt knäpp och kände gunget i hela kroppen tills jag kom på att du lurades på samma sätt på hultsfred i somras och det gick över till en av dina nya låtar. Ialflal det var en fet ingång. Som vanligt var det småtjejer längst fram med handväska och öl som ramlar och vakterna hade svett som rann längs pannan. Hur ska det här gå tänkte vakterna? Slaget vid helms klyfta. En snubbe hoppa upp på scenen och vakterna gör brottargrepp på honom och drar iväg stackarn och du skriker åt dem att softa för han ville ju bara hänga på scen. Heder men du är väl van från hemmaplan. Längst fram stod jag och studsa med armbågarna utåt för att blocka inkomande axlar och för att va lite in action. Då tar du av dig din tröja och har kropp som De Angelo och kalsonger med homer simpson på. En hård pojke. Någon slänger upp en hatt som ser ut som king laos typ mexikansk som du drar på. När näst sista låten gått försöker jag fota med mobilen, ja menar det är ju den dyraste jävla mobben då ska man väl fota. Det går bra blir lite bilder men sen får jag en knuff och mobben flyger upp på scen. Såklart är jag framme direkt och försöker hitta den men vakten knuffar bort mig gång på gång. Då skriker nån brud att Dizzy har min mob och mycket riktigt du håller i den. Blev den en bonus på kvällen eller ville du vara schysst? Tillslut hör vakten min bön och knackar på din axel och pekar mot mig. Du ger mig min mobil och kör vidare. Där tycker jag du är världens bästa människa. Att du håller på ostörd oavsett. Hur du kämpar som Bobby Zamora och jag leker Freddie i hood. Allt det här är fantastiskt tills konserten är slut och du säger åt alla brudar i publiken att de som vill komma backstage kan ställa sig på kö. Vad fan hände med talangen med den ödmjuka stilen? Killen som gjorde så bra ifrån sig i varje radioprogram att lyssnarna ringde och krävde att du skulle vinna när du körde battle. Internetframgången som inte ens dissa sina ovänner i gamla crewet. Ja menar här i vår stad går förortskillarna runt och ser upp till dig och våra rappare bygger sitt på din musik. Det är ju dig de vill vara. Du är vadå 21 år som jag? En gentleman är en gentleman oavsett om han är från East End eller city.

One Hundred Years

Denna lördag har spenderats på Retromässan för spel. Det var rätt intressant att få prova alla märkliga konsoler jag tidigare bara sett på bild och grymt att kunna säga att jag spelat originalet Pong. Helt värdelöst spel såhär "retroaktivt" då bollen verkar gå igenom ens vägg ibland men på sin tid var det mest revolutionerande sen typ Mash.

Precis som på Bondens marknad stod köpmän och sålde av samlingarna men när jag frågade om priser så visade sig att det mesta ändå inte var till salu. En pin med Martio och ett nummer av Nintendomagasinet blev det. Prinsessan Peach hade baddräkt i ena serien och jag skämta att det här blir bra kvällsläsning, något som gav lite läskiga skratt. Det bästa med den tidningen är ändå reklambilderna för de olika sweatshirts med tvspelstryck och sjukt hängande armar. Overzised fanns alltså innan Söderstam ens lämnat Dalarna. Jag vet inte om jag är så intresserad av japanska första utgåvan av någon spelkasset men jag skulle lätt köpa en sån tröja.

Finns det liknande mässor för mode? Caliroots arrangerade ju ett sneakersutbyte för någon vecka sen. Det ser ju rätt sjukt ut när utställarna radar upp 40 par skor på ett litet bord. Varför köpte de det där airforce täckta med fuskpäls på från första början om de nu legat i en kartong oanvända fram tills nu?

I kväll är det förfest hos Boel från Svenskan. Temat är 90-tals revival. Men Icke seglarkläder från ræjvens era eller att rufsa till håret lite och kalla det Grunge. Nej det är den där Hannas krog eran. När de äldre berättar sina historier om den där sunkiga källaren känner jag inget annat än obehag. Alla verkar ha varit så nervösa och stått i sina hörn med konstiga luggar. Sen lyssnade alla på Kent och rökte densamma. Nej nittiotalet ska ju handla om Skilda Världar-frisyrer och en devalverad valuta.

På tal om Skilda Världar så har ju han Sverrir sin klubb i kväll där förfestfolket ska till sen. Det är realesefest för pocketutgivningen av Hey Princess. Varför man nu ska fira att den ges ut med sämre papperskvalité. Har ett hårdpräms ex hemma med tillhör biblioteket klisterlapp på.

Jag förknippade mest Hey Princess med första året på Södra Latin. De dilemman Mats ställdes inför gick att relatera till. Turnups på jeans, tjejer som lyssnar på Belle & Sebastian, självupptagna hipsters och så den där skrikiga Marcus Gerdin. Enda jag kan klaga på är att det är fett fult ritat när han knullar. Ser de inte bra ut skippa det hellre, tänk på hur det sett ut i Rocky exp. Jag gillar serier och har läst typ 90% av allt Mats Jonsson gett ut minus hans fanzines då. Jag har lyssnat på hans radiodramatisering av Hey Princess och sett Mats läsa högt ur serien på Hultsfred. Jag mailade honom till med och försökte köpa orginalteckningen av Gerdin från insidan av den Tintininspirerade pärmen.

Men trots allt var Mats Jonsson var nog ändå bäst i Super Play där han berättade sina barndomsminnen. Det kunde handla om att spela Atari eller en helkväll på kontoret med Starcraft. Att förstå känslan av byxuppvik kräver nog en viss mån av förkunskaper. Men på samma sätt som Upp till Kamp skildrade sin tid lyckades Mats få glädjen hos en spelande pojkes att lysa igenom. Det är därför retromässor behövs. För de som minns och för de som vill prova på spel från förr.

torsdag 4 oktober 2007

World in my Eyes

OBS fotbollsrelaterat och kvällspress pretto.

Vi lever i en informationsålder. Framtiden är nu! Tv, telefon och dator är integrerade. Vi kan besöka House of Sweden på en kanal och se på damfotbolls-vm på den andra. Vi kan handla customized sneakers via webshop och spela Halo3 med en vän från Burma. Men där tar möjlighetrna slut. För att sända den viktigaste matchen i Bajens historia har inget företag eller organistaiton åtagit sig. Om det beror på de usla sifforna från hemmamatchen vet jag inte. Jag var själv inte där fast jag hade en bra anledning då jag var i kyrkan. Men annars hade jag nog gått.

Jag har sett Bajen kvala till CL, jag har sett Runas stänkare mot Villareal och jag har sett Bajen bli utspelade av danska mittenlag. Mot det danska laget släppte Rytterbro in onödiga mål som Undici släppt in mindreåriga. Här är chansen till upprättelse. Men vi är utelämnade till att sitta i köket samlade runt en radioapparat som på Ingos tid. Enligt Gurra blir det O-baren och från åtta till tio för att sen sätta sig i humlan och kolla mål-för-mål på mobilen. Kan inte Gurra få livesända mathen via mobilen på sin blogg istället? Stureplan har resurserna och Gurra har varit kommentator med bravur förut.

Det är mindre än en månad till att Gerorge Moussan blir myndig. Om vi nu går vidare kommer jag döpa min son till George.
Och i våra tider är det väl ett namn minst lika laddat som Adolf var för förra genearationen. Sen gör jag här en vädjan till Hammarby som älskar Unicef. Det hade ju blivit helt fel om de grönvita skulle spela i Röda tröjor för att stödja munkarna men kanske kan några spänn per biljett från hemmamatchen mot Helsingborg gå till Världensbarn insamligen som startar samma dag.

onsdag 3 oktober 2007

The Perfect Girl

Nått nytt, nått gammalt, nått lånat och nått blått.

Det är roligt med alla kids som går Götgatsbacken fram för att handla knasiga kläder och slutar som notiser i City där de får berätta om sin stil. Det finns såklart folk över 30 som gör exakt samma sak men då är det inte längre roligt utan mer depraverande. För varje sånt kid som lagt veckopengen på en American Apareal-body finns det 500 illegala invandrare i New York som tycker GAP är lyx och för varje ModetteRedaktör finns det 500 asballa 19-åringar som har samma body men kombinerar den med en violett peruk.
Den här katten som jag hitta på majspejset har säkert motsvarigheter i StorStockholm. Men alla måste medge att hon slår de flesta av oss på fingrarna när det gäller att mixa "proportioner och färg".

Den enda tjej jag känner som har customizat en Sneaker officiellt är Katja på Beyond Retro men hon skulle nog aldrig posera i baddräkt på sin myspace.

At Night

Två gånger har jag hört uttrycket kafkaartad idag. På Svt och i DN. Efter Expressens bokklubb har det blivit fritt fram att visa hur bildad man är. Uttrycket får därmed en ny mening. Kafka-arty fartad.

Tittar på CLfotboll. Känns ointressant och jag undrar var nerven är. Igår gick jag till Starbar för att se Man - Rom och drack en alkoholfridrink som var typ oreange/rosa och smakade socker. Idag kan jag åtminstone se den hemma. De jag pratat med sitter också i soffan då det är först på Onsdagen kroppen tagit igen helgen. Köpte entrecote och tänkte ha det festligt hemma men palla inte och åt micromat. Mådde lite illa efter jag drack Lidls vitamindryck som smakade Precis som drinken. Det enda jag vet nu är att jag inte kan käka insomnade närmaste timman då man inte får borsta tänderna efter man druckit ljuice. Typ den enda biverkningen med pillret är att käften smakar metall och torkas ut så salivet skyddar inte. Det finns därför risk att det blir Kariesartat. Nu gjordes det mål. Cole han är bra han.

Speak my Language

Sveriges bästa bloggare just nu Patrik Ekwall kan sitt landskap. Patrik har ju hånats för sin obegripliga Skånska och Stureplanocensuerat påstod att det berodde på att han var en mjölsnok som han läspade så kraftigt. När Patrik sitter i panelen till Fotbollskanalen, Sveriges bästa show för män, kommer han bort lite då hans kunskaper ibland kan ifrågesättas. Men i bloggform är han briljant. Ensam med sina egna tankar kan han sväva iväg från den metrosexuella huvudstaden och bli den Skånepåg han egentligen är.

Utdrag från Patriksblogg i dag 2/9.

Ryggsäcksfolket, för i helvete...vakna!

För den goda saken skull valde alltså IFK Göteborg att spela i tröjor som mest såg ut som om de körts i sextio grader tillsammans med en helt ny illröd handduk.

Då var det dags för - George Moussan. Det slog mig då att Kal P Dal en gång gjort en LP som hette "Gräd ente Mossan" (o då Mossan inte nåt grönt på stenar, utan "morsan" på malmöitiska). Messkoll med Olsson, eftersom han tillhör sådana som "kan" musik.

Vill man bara vinna allsvenskan "snyggt" får man skaffa sig ett lag i en serietidning.


Detta följs upp med än mer intressanta placeringar av situationstecken och oväntade betraktelser. Jag hade gärna sett fram emot att träffa Patrik på Undici men nu kommer det aldrig bli av. Ni som missat bråket Patriks bråk med Brolin "kan" inget om "mobbarbloggar".

Babble

Tittar lite på svt24 som visar olika föreläsningar direkt. Det är förvånande att så många kan ha stora extrainkomster på allt blaha de för fram. Ibland verkar det som att det räcker att de är kända eller jobbat med något som folk har lätt att associera till som typ mobilföretag. Hm vänta jag känner igen det där från någonstans hm. Det är ju samma fenomen när gästdjs brukar bokas till nattklubbarna. Tyvärr håller nog de man helst vill höra tyst och det krävs några öl för att få fram anekdoterna. Fast nu tittar jag på tv, jag pratar underhållning inte vem som tjänar sitt syfte och för fram något. Föreläsare är den nya dokusåpa. Kolla in hjärnstorm och andra program. Inte konstigt att de är proffs inom sina genrers de har ju uppfunnit allt själv.

Topp tre sämsta inledningar för att förklara sitt fenomen, gäller även krönikor i metro och city.
- Läser man encyklopedin om blaha så står det...
- Söker man på google om blaha får man så många träffar...
- Redan de gamla grekerna.... (gärna om homosexualitet)

tisdag 2 oktober 2007

Foxy Lady

Ikväll på Conan spelar Rilo Kiley. Såg dom som förband till Bright Eyes för några år sen. Var typ bättre än BE och de säger kanske inte så mycket men föll för sångerskan Jenny Lewis och nåt gitarr solo tror jag. Gillade band med tjejer som sjunger under den perioden. Typ Rainer Maria, The Forecast och såna. Ja Rockband alltså. Annars kan man ju lyssna på Anne Ternheim, Anne Braune, Anne Wibble och annat trist. Och det gör man ju helst inte.

Uppdatering: Jenny Lewis sjöng inte utan den fula nörden stod för den biten den här gången. Conan såg ut som Skatteskrapan när han skulle tacka bandet och var minst tre huvuden högre. Såg ut som Pellevin när han kom till smurfbyn.

Bare

Jag var förbi seriebutiken vid Odenplan. Köpte några nummer av tidningen Brök som jag aldrig sett förut. Verkar vara åttiotalets föregångare till Mega Pyton då de har flera serier gemmensamt. Det är blandat med kändare alster och lite svenska inslag. Roligt med Peter Bagge tidigare kortisar som alltid är kul även om jag klart föredrar hans mer historiedrivna Hate.

Varje nummer har också en fristående serie av Édika. Han ritar alla snubbar med en snok som ser ut som en hängande squash och tjejerna har alla en hylla stor som Churchills barskåp. Han är ju fransman så det är helt okej, så ser ju hans folk ut. En återkommande figur är en katt som ser ut som Ratata från Lucky Luke fast med en yfrontskalling. Ja det är lika galet som det låter men väldigt lustigt.


Katten i ett sidospår till World War Hulk.

Men man får komma ihåg att när det här gavs ut på åttiotalet var Kalle Anka, Fantomen och Gnuttarna det som folk asscocierade med serier. Den tionde konstformen togs typ bara på allvar av förlaget Epix AB som gav ut Brök och andra tidningar som POX, Tung Metall och Elexir. Sen på nittiotalet kom kissbomben Pyton och förstörde allt som byggts upp.