Where the birds always sing

Dags för ett långt inlägg. En julklapp från mig till mina typ 24 läsare. Sitter med laptop på altanen. Är på Sunprime Atlantic med utsikt över atlanten. Även om en och annan plastgran kan skådas är det mest palmer överallt. Finns ingen snö, men sand, hitblåst från Sahara.

Läser i Time, direkt översatt- Göteborg må vara Sveriges andra stad men den är Skandinaviens julhuvudstad. Eh, va? Det är förvisso en restaurangguide men har aldrig hört den förut. Vad säger Köpenhamn med Tivolis julmarknad och Mumindalen med sin tomteverkstad om det? Lilla London är alltså julens plats. Stor Kanarien är det iallafall inte. Whatever, det är soligt och festen är här.
Julaftonen spenderades på Pepes sylta. Potatisen var överkokt och äckligast var syltan. Men jag gillade patén, den måste varit importerad. Den blonderade göteborskan som ägde haket hade röda nätstrumpor och tomteluva. Hon ville hela tiden hälla upp nubbar från en vodkaflaska av tvivelaktigt märke. Var det henne Time tänkte på? Som underhållning sjöng en tant feliz navidad samtidigt som en kort man plinkade hårt på sin keyboard. Herman Lindqvist boken som nämnts tidigare på bloggen delades ut och stämmning var ändå god.

Vet inte hur julen firas i Spanien i vanliga fall men katolikerna verkar ta chansen att smälla av raketer. Man blir lite smånervös av allt pang pang och nyår är om en vecka liksom. Kanske var det real madrid fans som firade att de spöat ärkerivalen och fått enormt försprång i ligan. Hejar man på Barcelona är julafton nog skitsamma nu. Så kanske också fallet är för oss som får se Svensson Svensson och Kalle Anka via parabol. Man orkar inte riktigt ta till sig med all distans.

Från Madrid höll kung Carlos det årliga jultal som är kotym för kungahusen. Han tog lite lustigt upp historien om handgemänget med Chavez som nämnts på bloggen tidigare. Vi fick också se att det snöade i Madrid.

Från vår huvustads slott såg det mer grått ut. Bernadottes jultal var lite förvirrat som om det var skrivet för Hey Baberiba. Först en historia om en invandrarpojke som växt upp bland knark i Hammarkullen utanför Göteborg, sen blev det kungens hjärtefråga miljön. Undrar hur många vändor med flyg han hinner med per år egentligen. Sen har han ju inte ett så litet entourage heller. Fast allt är relativt. SVT-europa har stillbild mellan programmen och efter talet spelades en instrumentalverison av republikanen Fred Åkerström Jag ger dig min morgon. Någon med humor på svts kontor denna julhelg?

På hemmaplan brukar juldagen spenderas hos våra engelska vänner. Där äts det christmas pudding och så mycket annat gott att man skäms. Ikeajulborden med prinskorv kan ta sig skinkan i jämförelse. Men det här gäller bara de britter med traditioner något som merparten av dagens folk saknar, ihop med arbete. Här får jag nöja mig med bönor och bacon. En självklarhet i frukostbuffen på alla scharterhotell av rang.

Årets sändning från Bukingham palace gjorde ingen besviken. Därifrån har Drottning Elisabeth hållt sina jultal direkt i BBC i femtio år nu. Ett halvt sekel av förhoppningar om att de fattiga ska få det bra och såvidare.

Britterna är de som ligger bakom de värsta kulturbrotten här på ön. Inte ens en boll av köttfärs som kallas kötbulle på Peppes går att jämföra med vad de ligger bakom här. Tänker på alla pubar som påminner om Lisebergs lotteristånd där de krängs öl. För myten om tyska turister är över sen tysklands unifiering och Schröders hårdhanskar. Istället är det vi skandinaver som bor på låtsaslyxiga hotell vid playa de ingles medan britterna trängs i de sunkigare områden som påminner dem om hemma.

Men om natten möts vi alla i Kashba shopping centre. Bryska britter, svårmodiga svenskar, firande realfans och båtflyktingar från Afrika. - Att låta blandningen av kulturer och erfarenheter berika våra liv och vår samhällsgemenskap är vår enda väg framåt, som kungen sade.