Julen är död som en tysk filosof sa. Åtminstone för oss över 12 har min familj bestämt så inga klappar eller skinka. Själv kommer jag spendera julhelgen på Kanarieholmarna med en kokosdrink och Kronbloms jultidning i knät, så helt borta är den kanske inte. Ett enkelt knep för att bygga på stämmningen är de årliga julskivorna. Sådana där med snöflingor på omslaget. Bäst brukar det bli när en en grym röst av en annan genre tolkar julen. Så här är ett plock från den mer souligare fatet av årets julbord. En svart jul.
Discoskägget Lindströms favoriter Boney Ms har åter ut en ny julskiva. Eller ny och ny, två gamla julalbum från åttiotalet har klumpats ihop till en. Alla tänkbara anglosaxiska psalmer och christmas carols finns med. Ska man vara diplomatisk låter det som karaokespår. Bandet som sålt ofantligt på sin svarta sexualitet har typ gett upp. Jesusbarnet var väl för osexig.
För att ytterliga förtydliga hur långt ner skivbranschen gått sig har Boney M spelat in ett nytt bonusspår. Om de är de riktiga medlemmarna är svårt att tyda för förutom en mumlande mansröst här och där är det en hemsk barnkör som kallas Daddy Cool Kids som sjunger merparten av låten. Sen i sticket kommer en grimevers om att vi borde samsas. De ville väl nå framgången av 20års firande Do they know its chrismas där Dizze Rascal rappar om hemlösa.
För dem som gillar 4-4 är Kingstreet Sounds en helt godkänd houseetikett. De ger blandannat ut svenska Tiger Stripes och det är verkligen inget att skämmas över. Men nu har det gått lite över styr. Någon med dollartecken i ögonen kläckte idén att ”varför inte slå ihop alla producenter och paketera in de i julpunt?” Christmas in the House fick den heta.
Men tyvärr är det dussinhouse med lite julklingande namn. Måste varit spår som inte ens platsat på remixskivans b-sida och fallit i glömska. Men med en catchy titel som It´s Xmax. Man kan antyda en bjällra här och var men någon julstämmning blir det aldrig. På pappret kanske det kunde bli kul, finns ju många chanser till euforisk gospel.
Julmusik ska helst fungera som James Bond låtarna. Oavsett epok eller artist ska man direkt känna igen vissa mönster som den spioniga basgången. På samma sätt ska det finnas igenkänning i varje låt. Och det finns ingen musik som är så odödlig som just jullåtar. Det sägs att White Christmas är världens mest spelade låt, Den funkar ju fortfarande då den används i trailern för alla tokroliga filmer som brukar visas på svenska kanaler. Typ ett klipp från Ensamma Hemma där ungen skriker som går över till något från Pretty Woman. Bara under jul.
Med en däckad Liza Minelli och ett växthuseffektens Stockholm utan snö kan det vara lätt att få vinterdepression. Men på något sätt räddar klädkjedjan MQ julhelgen med sin lilla reklamfilm. Måns Zelmerlöw och den där Agnes från Idol river av Mariah Careys klassiker och pussas under tisteln. Allt jag vill ha i jul är Cara Mia i en röd kroppstrumpa och en clubremix på det.
Söt film men kanske inte svart på det souliga.
torsdag 20 december 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

1 kommentarer:
Yo, jag mailar! Nu!
Skicka en kommentar